Hans Christian Andersen föddes i Odense den 2 april 1805, det enda barnet till en ung skomakare. Hans far spelade dockteater för sin unga son. Fadern drömde om framgång och storhet så han gav sig av och anslöt sig till Napoleons arme och återvände som en bruten man. Han dog 1815. Några år senare, gifte hans mor om sig men blev änka en andra gång 1822. När Andersen var 28 år gick hans mor bort, 1833.

Även om Andersens barndom var fattig ekonomiskt sett så var den rik på historier. Den lilla provinsstaden Odense upprätthöll gamla populära trostraditioner som för länge sedan glömts bort i huvudstaden. Gamla kvinnor i fattighusen berättade sagor för Andersen – sagor som senare skulle inspirera hans författande. Vid den lokala teatern mötte han en värld som överglänste fattigdomen – konstens värld.

Därför flyttade Andersen 1819 till Köpenhamn där han försökte bli skådespelare, balettdansör och sångare vid teatern. Han lyckades inte med något av det. När han till slut började skriva skickade hans chefer vid teatern honom till en latinsk akademi i Slagelse.
Efter Slagelse studerade han i Helsingör där han tog sin examen 1828, en välutbildad man.

Under sin ungdom, fick Andersen ekonomisk hjälp från flera olika bidragsgivare i både Odense och Köpenhamn. Familjen Collin var speciellt generösa mot den unga konstnären, och fadern i familjen, Jonas Collin, kom att spela rollen som en slags förmyndare till Andersen. Collin var en rik och respekterad statstjänsteman vilket gav Andersen tillgång till den tiden höga societet.

1829 publicerade han ”En Fodreise Till Amager”, en bok med en lätt och skojfrisk ton vilket befäste hans plats i dåtidens Köpenhamn som lovande författare. Han skrev också poesi och musik. 1835 skrev han en roman ”Improvisatoren” som publicerades tillsammans med en samling av sagor som kallades ”Eventyr, fortalte for Born”. Romaner var Andersens huvudsakliga sysselsättning vid den tiden – han ville bli en stor dansk författare. Han skrev också dramatik, och på så sätt fick han succé inom teatern, konstformen som en gång förkastat honom. Sagorna var bara en mycket god inkomst.

Vid mitten av 1830- talet hade Andersen vunnit betydande litterär framgång, hans romaner och sagor höll också på att bli populära i Tyskland. I mitten av 1840- talet slog han igenom i England och USA. Sagornas succé gav Andersen en ekonomisk möjlighet till att resa.
Under en period med början 1831 reste han på 29 resor runt om i Europa och spenderade totalt nio år på resande fot.

”Den lilla Sjöjungfrun” skrevs 1837. Den kan ses som en reflekterande saga av Andersens egna erfarenheter och önskningar: en längtan att ta sig från den klass som han föddes till; att fly till någonting bättre; och att till slut bli odödlig. Men sagan berättar också om svårigheten och den personliga smärtan i en klassresa.
HC Andersen dog den 4 augusti 1875. Han blev en av värdens odödliga författare.
I år firas HC Andersens 200:ade födelsedag.